Jag anser att en klassiker är en bok som aldrig går ur tiden. Många böcker som ges ut försvinner lika fort, men vissa minns man alltid och använder som exempel decennier senare.
Därför tycker jag heller inte att moderna böcker kan vara klassiker då deras framtid är omöjlig att förutspå. Man kan säga att det kan bli en klassiker men aldrig med en ren säkerhet. Huruvida en bok kan kallas klassiker ser man inte förrän den fått sin dom av kritikernas glåpiga ögon och läsarnas egna recensioner. En klassiker bör ha några år på nacken och ska berätta om hur det en gång varit. Illusionerna skulle man kunna kalla en historiebok lika bra som en klassiker. Den berättar för oss idag om skillnader på landet och i staden, köns och klasskillnader och hur det hade kunnat vara om världens inte utvecklats med samma swung som den gjort. Utan böcker som denna kanske vi inte alls hade haft en lika bra uppfattning om vår faktiska utveckling. Värdet av dessa böcker är ganska högt då det kan användas som läromedel och även som en hobby.
Min bok är en klassiker för att den har uppfyllt mina kriterier om vad jag anser är en klassiker.
Med gammeldags och ett ganska vackert språk, ändå för mig med ett ganska ointressant innehåll men som ändå får så otroligt mycket sagt. Även den extremt oinnovativa framsidan ger något av en klassikerstämpel.


Samma bok med olika omslag, ganska onödigt enligt min mening.