Jag tycker att det var ganska kämpigt att ta sig igenom en så pass omodern och gammal bok, med otroligt frustrerande språk, med meningar långa som metern, särskrivning och ord som man aldrig hör användas förut.
Jag gillade att boken var ganska simpel med en egentligen ganska intetsägande handling, men som Knorrong ändå lyckats få ganska intressant och givande, ungefär som en av dagens ungdomsböcker, bara att den var skriven för över hundra år sedan. Det jag gillade mindre var att den var lite långtråkig då och då med otroligt långa beskrivningar om en och samma sak vilket även kan ses som något bra, målande och detaljerat men i mina ögon ses det som negativt. Det svåraste var nog själva språket och att förstå exakt allting som var format på bokens tunna sidor. Att det egentligen inte hände särskilt mycket i boken var även det ett minus.